Vi tar upp några observationer från Open and User Innovation Conference 2017. Arrangör i år var Innsbrucks universitet. Vi har tidigare bloggat utförligt om detta nätverk för forskare inom öppen innovation (2013, 2014, 2016).
Innsbrucks universitet har runt 30,000 studenter och 4,500 anställda
2017 års upplaga samlade 224 deltagare från 77 universitet och 22 länder. Konferensen alternerar mellan USA och Europa och drar varierande deltagare beroende på plats. Det är en rent akademisk konferens som fokuserar på öppen innovation i skolan som Eric von Hippel representerar. Det betyder fokus på hög grad av öppenhet och individer som skapar innovationer.
Innsbruck flygplats är annorlunda, inklämd mellan höga berg.
På tal om EvH, alla deltagare fick en kopia av hans nya bok Free Innovation (free som pdf och för Kindle). I linje med bokens budskap är den publicerad med licensen CC-BY-NC-ND.
I explain that free innovation is an inherently simple, transaction-free, grassroots innovation process engaged in by tens of millions of people in the household sector of national economies. Unlike producer innovation, free innovation does not require intellectual property rights to function. Indeed, from the perspective of participants, free innovation is fundamentally not about money – it is about human flourishing.
Boken har sin grund i det som sker i civilsamhället och i vissa bolag, runt ”the very new ways innovation is being conducted in the digital age”. Hushållsinnovation skulle man kanske kunna förenkla det som, dvs konsumenter som bygger lösningar för egna behov. I denna process finns många speciella egenskaper, men en unik sådan är att IP inte spelar någon roll i innovationsaktiviteten. Numera sker mycket användarinnovation på lokala makerspaces eller på globala digitala plattformar. Innovationerna kan vara enkla men har sammanlagt stort värde, både mänskligt och ekonomiskt. Boken vill visa att denna typ av innovationer är oftast helt okänd, speciellt för beslutsfattare och inom policy. Förespråkarna menar att det är ett slags policymisslyckande (jfr. offentligt stöd för innovation som brukar sägas ha sin grund i marknadsmisslyckande).
Anna Young är en av grundarna till MakerNurse, som tar maker-området in på sjukhusen
När man pratar om kombinationen innovation, digitalt och individer så ligger makers och makerspaces nära till hands. Digitala komponenter och verktyg är billiga och enkla att använda. Det går bygga smarta lösningar för hundralappar. Men det finns områden där liknande utveckling inte sker av sig själv. Ett projekt som liknar en del av Vinnovas finansierade innovationsslussar i sjukvården är MakerHealth. Det finns också en underavdelning MakerNurse. De är projekt som sprider maker-evangeliet till vanliga vårdaktörerna. Personal i vården ser ofta problem i jobbet – som kanske kan få sin lösning genom att flytta makerspacet in på sjukhuset.
En beskrivning av vad NightScout går ut på
Ett exempel som presenterades under konferensen och som finns beskrivet i boken är NightScout. Det är idag ett globalt projekt med tusentals följare i deras Facebookgrupp. Det hela startade med 4-åriga Evan Costic som har diabetes typ 1. Han behöver kontinuerlig kontroll av glukos och bär en enhet som mäter var femte minut. Värdet visas på en liten bärbar display. Pappa John är inte nöjd med att han inte kan följa värdena på distans, och utvecklar en lösning som bygger på en mobil, en kabel och lite kod. Idag har detta växt till ett omfattande projekt med hantering av olika system, alarm, SMS-varningar etc. När väl mätvärdena är digitala och tillgängliga över nätet så går det ta fram massor med nya funktioner och förbättringar. Bara den svenska gruppen har 1300 medlemmar.
Det presenterades många intressanta exempel inom vård och hälsa. Ett sådant var Patientube. Det är ett projekt (på tyska) som handlar om patienter som hjälper andra patienter. Detta fångar precis new ways innovation is being conducted in the digital age. Patienter och anhöriga postar videos runt någon aspekt av en diagnos. Nätverket, transparensen, dialogen med experter, och kommunikationen patient-till-patient hade varit omöjligt utan digitala verktyg. Det är ett initiativ med högt värde för personerna, och bygger helt på existerande teknik som youtube och facebook och kostar därför väldigt lite. Skalbarheten är betydande, även om detta är ett projekt som ännu inte hunnit ta fart.
Innovationstävlingar är fortsatt ett område som studeras, speciellt specifika tekniska egenskaper som vem som deltar, hur många deltagare är optimalt, hur kan man styra för att öka innovationshöjden på bidragen, vilka incitament ger vilka effekter etc. En tävling inom området social innovation är Global Social Venture Competition. En av vinnarna Faso Soap har fokus på malaria med målet att rädda 100,000 personers liv. Det dör 500,000 personer varje år i malaria, de flesta barn och 90% i Afrika. Lösningen är märkligt enkel. Det är en tvål, som går att tillvera av råvaror som finns lokalt (bl.a. citrongräs, fett från nötter, tegetes). Tvålens unika egenskap är att det lämnar en för malariamyggor avskräckande och skyddande doft på huden som varar 6-8 timmar. Något så enkelt som tvål skulle kunna vara en del av hjälp runt ett stort problem. Personerna bakom lösningen säger ”Soap is one product you can find in all African family homes, no matter how poor they are, Most people wash in the evening and you want to be protected before you go to bed at night.”
En keynote av Google handlade om UX. Det saknades (imo) lite mer kött på benen runt hur företaget jobbar med att ta in innovation utifrån. Google har ju intressanta innovationstävlingar (Google Lunar Xprize är väl mest spännande), belönar jakt på buggar och liknande. De berättade om att material och resurser runt design finns öppet på https://design.google/. Jag tycker deras sajt kring design & sprints var mest givande. Man går igenom de fem stegen (Understand, Sketch, Decide, Prototype, and Validate) in en sprint och ger goda råd i övrigt.
Forskare på Johannes Kepler University Linz presenterade ett papper, Trajectories of Local Open Government: Investigating Managerial Perception of Innovativeness. Man undersökte hur kommuner tar sig an öppen innovation. Slutsatsen var att större kommuner har enklare att göra det än små (troligen sant för alla slags ambitioner och projekt). Slutsatsen, lite överraskande, var att det handlar mindre om organisationskultur utan formella aspekter dominerar, som management och tillgängliga resurser (personal, pengar, erfarenhet). En detalj som man presenterade var att om ansvariga person var över 50 så hände signifikant mindre… det skulle vara intressant att se detta brytas ner i bakomliggande orsaker – det är ju inte en fråga om antal år man levt, utan det är en indirekt indikator för kunskap, tradition eller motiv. Detta framgick inte av studien så långt.
Avslutade konferensen gjorde årets värd, prof. Johann Füller. Han tog upp betydelsen av digitalt för innovation. Just nu ser vi många inriktningar inom öppen innovation och tekniker som kommer påverka och dominera innovationslandskapet på sikt.
Prof. Johann Füllers avslutande keynote om framtida innovation, dominerat av digitalieringen.
Nästa konferens av OUI-konferensen hålls på NYU School of Law och NYU Stern School of Business, 6-8 augusti 2018.
The post Open and User Innovation Conference 2017 appeared first on Vinnovas bloggportal.
